mormormu

 Den 6 september 2003 försvann 16-åriga Nathalie Rönnqvist i samband med en fest i Njurunda utanför Sundsvall.
Kort innan festen hade Nathalie gjort slut med sin 19-årige pojkvän. Han hämtade Nathalie på festen och i ett skogsområde i närheten ströp han Nathalie med sitt skärp och knivhögg henne ett 20-tal gånger.
Efter mordet sökte 19-åringen upp en kompis och fick hjälp med att gräva ner Nathalies kropp i Hornslandet utanför Hudiksvall. Båda männen deltog sedan i sökandet efter Nathalie.
Först flera dagar senare hittades hennes kropp nergrävd sedan expojkvännens kamrat brutit ihop och pekat ut platsen.

Nathalies föräldrar kände expojkvännen väl, han var ofta hemma hos dem, och han och Nathalie var förlovade.

Första reaktionen var total chock och den satt nog i runt ett halvår. Vi kände ju honom, det var så overkligt, säger Jane.
Även om statistiken tydligt visar att de flesta våldsbrott begåtts av någon nära anhörig var tanken på att expojkvännen kunde ha något med hennes försvinnande att göra otänkbar.

Förundersökningen, åtalet, rättegången och domen var svåra prövningar för Nathalies föräldrar och för hennes äldre bror Pierre.

Efteråt gjorde det om möjligt ännu ondare.

– När det formella är avklarat kommer det riktigt jobbiga. Ibland orkade man inte kliva upp ur sängen och det är viktigt att påpeka att man ju måste få ha sådana dagar också, säger Jane.

Expojkvännen dömdes till 8,5 års fängelse för mord, brott mot griftefriden och dopningsbrott eftersom han missbrukat anabola steroider. Kompisen dömdes till 1,5 års fängelse för grovt skyddande av brottsling och brott mot griftefriden.

Nathaliefonden startades samma år som Nathalie mördades för att hedra hennes minne. Stipendiet ska gå till någon som arbetar förebyggande mot våld och droger. Om du vill sätta in ett bidrag på Nathalies Minnesfond går det bra på postgironummer 152582-3.

Våren 2008 hade dokumentärfilmen ”Nathalie – en film om förlåtelse” premiär. Filmen gjordes av Stefan Frankel sedan han läst om Kjell och Jane Rönnqvists förlåtelsebudskap.

Även sångerskan Jill Johnsson påverkades av nyhetsrapporteringen kring Nathalies försvinnande och skrev sången ”Nathalie”.

Kan man förlåta den som mördat ens älskade barn?

För Kjell och Jane Rönnqvist, som miste sin 16-åriga dotter Nathalie, är svaret ett tveklöst ja.

–  Vi förlåter inte gärningen men personerna. Det har vi valt att göra för att själva må bra, säger Jane Rönnqvist.

Trots att de kände sig tillintetgjorda av sorgen och stundtals bara grät såg grannar, vänner och familj något annat.

– De har sagt att de tyckte att vi var så starka under den där svåra tiden men vi kände oss inte alls så, säger Kjell.

Tidigt i sorgeprocessen, trots alla jobbiga känslor, valde paret någonstans ut en strategi för sitt fortsatta liv: att försöka må bra.

De plockade guldkornen från olika böcker och föreläsningar om mental utveckling.

– Vi bestämde oss för att ingenting blev bättre genom att hata och må dåligt, säger Jane.

Man blir ödmjuk vid tanken av den styrkan familjen har! Jag vet att Jane har träffat både expojvännens mamma och kamraten som hjälpte till att gömma Nathalie. När hon mötte kamraten gick hon till och med fram för att ge honom en kram!!
Fortfarande tänker jag på händelsen varje gång jag passerar platsen för dådet, Snusmumriken och Nathalie var jämngamla, och när någon i ens närhet drabbas av det värsta tänkbara väcker det naturligtvis och ofrånkomligt oerhört starka känslor!
Jag ska absolut lyssna på föredraget, och hoppas att du gör det också om du har möjligheten!