mormormu

Boktips, matrecept, barn och barnbarn, hälsa vs ohälsa.. Kort sagt, - en salig blandning

Tror jag måste försöka komma iväg på...

Kategori: Funderingar

de två sista av föreläsningarna och samtalen runt "De sju dygderna",
eller som de också kallas, "De sju heliga dygderna",
vilka är de positiva spegelegenskaperna till "De sju dödssynderna" inom katolismen.
De spelade en stor roll för etiska diskussioner och betraktelser främst under medeltiden,
men kan nog vara väl så intressant även i dag...
(tyvärr har jag ju missat flera träffar i samtalsserien, - men bättre sent än aldrig...)
 
 
Perfekt med mobilkameran när man under promenaden ser affischer som lockar...
Även det här föredraget drar i mig!
 
 

Lilla klokboken...

Kategori: Funderingar



Ännu mer ur lilla klokboken...

Kategori: Funderingar

Ja, jag vet, det blir tjatigt med min lilla rosa klokbok...

Men dagens lilla text tar upp något jag ständigt kämpar med,
tror dessvärre att jag är långt ifrån ensam om att höra samma gamla band...

Den där bandspelaren som bara gnatar och gnatar,
- om och om igen,
- om att jag inte duger som jag är...

Jag försöker låta bli att lyssna, och nuförtiden lyckas jag också,
ganska ofta...
Men så trillar jag dit, - igen!

Lilla klokboken...

Kategori: Funderingar

har även denna dag en text som talar så där lite extra till mig...





Missa inte tillfället att vinna ett paket genom att bara gissa...
Scrolla ner i bloggen så hittar du tävlingsinlägget!
Och man får gissa många gånger om man vill  ;-)

Alltid så kloke...

Kategori: Funderingar


och underbare...


Slampmarchen...

Kategori: Funderingar

är en internationell rörelse som startade när en polis uppmanade kvinnor
att sluta klä sig slampigt för att slippa bli våldtagna... (!)

Istället för att uppmana kvinnor att inte bli våldtagna
borde man uppmana våldtäktsmän att inte våldta menar rörelsen...
Ett sätt att protestera mot "kvinnor får skylla sig själva attityden"

Likt frågan om hönan och ägget...

Kategori: Funderingar

ställde Marie Louise idag en tänkvärd och något svårlöst fråga...
En väldigt vikt(!)ig fråga!

"Mår jag dåligt för att jag är överviktig,
- eller är jag överviktig för att jag mår dåligt"?

Hennes inlägg startade mina funderingar,
- hur är det för mig egentligen...?

Jag tror att jag blev överviktig på grund av att jag mådde dåligt,
(låter som dåliga ursäkter och undanflykter, - men mediciner HAR spelat en viss roll också...)
men tror också att min övervikt fått mig att må allmänt sämre...

Tröstätande, oföretagsamhet och att inte gilla sig själv förbättrar ju inte situationen precis...

Jag vet att jag under de perioder jag mått bra,
både fysiskt och psykiskt,
haft en hälsosam och normal vikt.
Beror det på att jag när jag mått bra varit mer aktiv fysiskt,
och haft ett sundare förhållande till mat?
Eller... är det för att jag haft en sund vikt som jag mått bra,
såväl fysiskt som psykiskt...?

Just nu går min vikt åt "rätt" håll,
och rätt håll för mig är alltså att minska i vikt!
Jag vet att för andra kan problemet vara det motsatta...
Att dras med undervikt är inte heller hälsosamt

Jag känner att Marie Louise är något på spåren med sin fråga,
jag tar den med mig och kommer att vara uppmärksam på mitt beteende...

Är du hårdast mot dig själv...

Kategori: Funderingar

- det är iallafall jag, - utan tvekan...

OM jag tänkte så om andra människor,
sa till andra vad jag tänker och säger mig själv,
skulle jag bli ursinnig och skälla ut mig själv efter noter...

Så beter man ju sig bara inte!

Men tydligen går det bra att vara oresonlig och fördömande mot sig själv!
(den inre dialogen monologen bara mal, "vad tjock/ful/dum/värdelös jag är")

Påmindes om det idag när dagens text i lilla klokboken handlade om just detta...
Ska jobba på att vara lite snällare, - även mot min egna person!

Vi tar nog en hel del för givet...

Kategori: Funderingar

Ni vet min lilla rosa...

Kategori: Funderingar

visdomsbok...
Den som jag oräkneliga gånger hänvisat till  ;-)
Även denna dag sa texten mig något alldles extra,
kanske någon fler som tar till sig dagens ord?!

(boken har ju sedan länge utgått och sålts slut, - men jag har fått tag på ett sprillans nytt ex jag!
Funderar starkt på att lotta ut den här på bloggen så småningom...)

Ett av mina favoritcitat...

Kategori: Funderingar

“Retar du dig på ting som är små så är du väl inte större än så.”
Alf Henriksson

Nu vet vi...

Kategori: Funderingar

Djävulen är vit, blond, blåögd, mjuk om kinden,
djävulen visar sig dessutom heta Anders...
Djävulen är välkammad och skötsam.
Djävulen är tystlåten.
Djävulen håller sig på sin kant,
djävulen bor hemma hos mamma och spelar World of Warcraft...

Verklighetens djävul liknar sällan fantasiernas och skräckkulturens diaboliske demon.
Denna gång har han inte ens skägg.
(delvis citat från Anders Westgårdhs krönika Aftonbladet 26:de juli -11)

Efter att följt alla nyhetsutsändningar, och rödögd läst det mesta på nätet,
fullkomligt slukat all information om tragedierna i Norge,
var jag bara tvungen bryta, göra ett uppehåll för att inte gå under...
Övertygad om att vi alla agerat mer eller mindre på samma sätt,
följt de fasansfulla vittnesutsagorna, förfärat försökt förstå,
och sedan höra den makabra "förklaringen" till åsikterna och handlingarna...

Allt orsakat på grund av av en gärningsman vars namn jag aldrig kommer att uttala
om det går att undvika...
Om syftet var att bli "känd" ska då inte jag göra honom till viljes!

Jag har bestämt mig att istället minnas ett land, en värld,
som när det gäller som står enade mot ondskan!

Om syftet var att splittra oss misslyckades det, - vi enades istället!
(och medlemsantalen i de politiska partierna ökar dramatiskt)!


En del dagar...

Kategori: Funderingar

talar texten i min lilla klokbok till mig mer än andra dagar,
idag är en sådan dag...
(efter snart sex års dagligt läsande hänger boken knappt ihop,
och ändå ser jag något nytt i texten var och varannan dag... Märkligt)

Den lilla "klokboken"...

Kategori: Funderingar

som jag skrivit om flera gånger tidigare,
hade idag ett budskap som vi alla nog bör påminnas om emellanåt...

Jag tror att jag numera blivit ganska bra på att leva i nuet,
inte vänta på att jag t ex ska gå ner några kilon, få bättre ekonomi,
eller kunna köpa den där speciella prylen,
innan jag kan känna mig lycklig och nöjd med livet.

Jag har ju redan så otroligt mycket att vara glad och tacksam över,
det måste jag ta tillvara...
Njuta av livet!

Jag erkänner att det har varit annorlunda, mycket annorlunda,
men med tiden (åldern kanske...) har jag lärt mig att uppskatta vad jag har,
vara lycklig i nuet,
- inte trängta efter det jag ev saknar!

Ibland är det lättare, ibland svårare, någon gång kanske till och med nästan omöjligt,
men det är till syvende och sist jag själv som bestämmer hur jag ska förhålla mig till livet...

Ur led är tiden...

Kategori: Funderingar

min pappa brukade gå upp på berget för att plocka årets första konvaljer till Mors Dag.
Vissa år hade de inte börjat blomma ens där i söderläget.
Men ofta kom han hem med en liten bukett med årets allra första liljekonvaljer...
Till skolavslutningen brukade det gå att plocka stora buketter av den ljuvliga blomman.

Min mormor kom alltid med famnen full av bonnsyrener på min födelsedag.
Och syrener var så bra att fylla ut Midsommarstången med...

Men konvaljerna blommar redan för fullt på vårt andra, det senare, stället.
(det tidiga stället, på berget, törs jag inte ens besöka, det är ett fullständigt huggormsbo)
Bonnsyrenerna blommar också för fullt, trots att det är tre veckor tills jag fyller år.
Och det är nästan en månad innan Midsommarstången ska kläs!

Midsommarblomstren blommar, och violerna likaså...
Det är väl direkt inte unikt för just i år, så här har det varit de senaste åren.

Bondepraktikan stämmer nog inte längre heller, - ur led är tiden

Glädjestunder...

Kategori: Funderingar

vägen till lycka, dag för dag
heter boken som jag fick i gåva av bästaste Stintan för 5½ år sedan,
att den lilla boken fortfarande hänger ihop är i sig ett litet under,
efter allt den utsatts för...
(daglig läsning, liggandes i badrum, på balkong och andra olämlpliga ställen,
och för att inte tala om hur den varit ute och rest land och rike runt tillsammans med mig)

Men den hänger med, och den hänger ihop!
Även om den naturligtvis är lite medfaren och sliten...

När jag återkommer till dagens text, som jag alltså läst minst 5 ggr,
säger just de orden mig något speciellt just då - igen...
Och så är det varje dag!

Naturligtvis även denna dags korta text!

Eftermiddagsfika med...

Kategori: Funderingar

er, - mina goa vänner...

Jag tar, som vanligt, en kopp svart kaffe, - vad tar du?

Vore himla skönt att få några tips inför sommaren.
(det är väl sånt man kan snacka om vid fikat?)
undrar så över vad ska jag göra under "semestern" i år...

Vissa kriterier finns naturligtvis,
behöver inget typ hålligång, men gärna en del att se, lite lagomt lugn och ro sådär,
och ett ställe det känns bekvämt att resa ensam till...

Om jag ska se det hela från den positiva sidan är det också
så att jag inte behöver ta någon hänsyn till någon annan när jag bestämmer
vart jag ska resa, eller vad jag ska göra... Eller när jag ska åka!

Jag kan också ta ledigt (*harkel, tillhör ju ledighetskommitéen) precis när som helst!

Det som drar ner glädjen lite är väl att budgeten är begränsad (ledighetskommitéen ni vet)
Samt att jag inte har någon att planera semestern tillsammans med...
(fördelar och nackdelar med precis allt...)
Och att det (nästan) alltid blir en massa olika tillägg som ensamresenär!

Idag fick jag med posten en broschyr om Finland, Estland etc...
Kan det vara något?
Eller fjällen? Västkusten? Stockholm? Göteborg?
Kanske ska jag söka mig utrikes, t ex till London? Rhodos? Jazzfestivalen i Riga?
Sista-miuten vart som helst?
(drömmen är ju förstås Jersey, - men tyvärr alltför dyrt...)

Jag har inga som helst problem med att resa ensam,
men behöver alltså tips på resmål!

Sååå, mina goa vänner...

Nu tar vi påtår, och så kan ni väl komma med några förslag?!

Om man inte kan lita på sina...

Kategori: Funderingar

föräldrar, eller kan känna sig trygg i sitt hem,
- vem och vad kan man då i all världen lita på!?

Jag har sett klippet förut, - gråtit varje gång.
(smygfilmat av pojkens tioåriga syster... Det finns sju barn i familjen...)

Ikväll träffade mamman Dr Phil på TV4+,
se det om du orkar och kan...
(visas just nu, repris i helgen)

Varning!!

Starka bilder!!!

Glädje och sorg...

Kategori: Funderingar

går väl som alltid hand i hand genom livet...

Är det "tillåtet" att känna glädje, värme, kärlek och lycka
när andra delar av världen drabbas svårt av naturkatastrofer,
när det finns ondska, och så många sjukdomar,
när min dotters vän omkommit i tragisk och onödig arbetsplatsolycka,
och fyra små barn blivit moderslösa, en man förlorat sin livskamrat?!

Är det då OK att glädjas åt årets första videkisse?!

Frågan kom upp igår när jag var på en vårkonsert (med min kusin som solist),
- kanske är det så vi måste få möjlighet att njuta av t ex vacker musik
för att orka ta in allt det andra...?!

Imorgon ska jag fylla på den positiva energin genom att träffa underbara vänner,
Helena, Ejmis, Tossan och jag planerar att starta upp dagen redan klockan nio
med frukostbuffé på Ikea...
Det ÄR väldans tidigt, åtminstone enligt mig!
Efter det ligger dagen som ett trevligt och oskrivet blad framför oss  ;-)
Mycket pladder och sladder så klart!
Vem vet, kanske även lite shopping...

Idag blir det mycket vila, det gäller att planera och förbereda inför morgondagen!


Ett litet meddelande...

Kategori: Funderingar

på Facebook fick mig att börja fundera...

Det var ett X:s barnbarn som skrev, - "saknar dig ♥"
(bara det att hon letat rätt på mig på FB värmde jättemycket)
Jag var gift med hennes farfar, och fanns med i hennes liv under
hennes första sju-åtta år.

Och sedan försvann jag...

Förr i tiden hade föräldrarna många barn,
numera har barnen många föräldrar, - och mor/farföräldrar...

Vad gör det med barnen?!
Är det lätt att älska och känna tillit till människor när en del bara är borta en dag?!
Blir man cynisk? Sviken? Bitter? Arg? Otrygg?
Eller har de tragiskt nog redan lärt sig att det är så livet är?!
Rycker på axlarna och går vidare?

Jag har under åren som gått sedan skilsmässan haft sporadisk kontakt med
flickans mamma, och de har också besökt mig vid ett par tillfällen,
men det är stor skillnad mot för hur det var då...

Nu har vi iallafall chattat och bestämt att vi ska försöka träffas snart,
vi bor inte i samma stad så vi måste planera lite först bara...