- Tips
Ja, jag börjar väl då med hur min vardag ser ut nuförtiden,
(- men kommer att göra en liten jämförelse om hur det var då, - då när livet var helt annorlunda...)
Mina vardagar, och helger, är egentligen väldigt lika varandra, jag sover länge, först vid 9-tiden brukar jag så sakteliga börja röra på kroppen.
(beror på hur nattsömnen varit, efter en vaknatt kan jag sova ännu längre, efter en bra natt blir det tidigare)
Schavar omkring i pyjamas så länge som möjligt, tar morgonmedicinen, kollar tidningen och gör kanske upp någon liten plan för dagen...
Tar eventuellt ett tag med dammtrasan, eller en vända med dammsugaren...
(Eftersom jag bor ensam är det knappast någon stor insats som krävs för att hålla lägenheten i schack.
Tvätten ska vi inte heller prata om, brukar bli ett par maskiner i veckan...)
Kanske hör någon vän eller någon i familjen av sig och vi bestämmer att ses över en fika eller så...
När jag så blaskat av mig lite snabbt och fått på mig kläder är det dags för en stavgångsrunda, brukar oftast vara ute mellan en och tre timmar.
Går helst ensam, och går mestadels bara rakt ut i naturen, jag kan gå en mil utan att möta en endaste bil, och möter knappt någon människa heller.
Bara jag och mina tankar!
Efter promenaden blir det oftast inte så mycket mer gjort, duschar, lagar mat, skickar ett sms till sonen för att höra om han vill äta med mig.
Och det vill han oftast, jättemysigt att få en stund då vi äter en bit, snackar om allt och ingenting. Umgås!
Eftermiddagen så... ja, då är oftast min energi helt slut, läser lite, vilar, ser på teve, och så fortsätter det även kvällstid...
Blitt en riktig latmask!
Tider att passa har jag verkligen inte många, till veckan ska jag till exempel ta prover på tisdag morgon.
Passa bokbussen på onsdag.
Och så ska jag städa trapphuset innan helgen...
(passar på att tvätta mina maskiner medan jag städar trapphuset, när jag liksom ändå "springer" i trappan)
Nästa helg tävlar Hönapöna och hennes pojkvän (måste bloggdöpa honom ju) och det ska jag försöka komma iväg att se så klart!
Thats it!
(ovanligt aktiv vecka faktiskt, - det säger väl en hel del)
Jag är mer än gärna tillsammans med barnbarnen, är de sjuka eller lediga från skola/dagis blir jag överlycklig om jag får äran att tillbringa tid med dem.
I höstas var måndagar vikta åt att träffa Hönapöna och hennes pojkvän, de kom då efter skolan, åt middag tillsammans med mig och åkte sedan på sin träning.
Nu är träningstiderna ändrade, så det är inget "schemalagt" umgänge, - det blir när det finns en lucka för de aktiva ungdomarna!
Jättekul att Hönapöna Sockerböna nu är så stor att hon tar sig till mig själv när hon vill och har möjlighet.
Så roligt när hon (och hennes pojkvän) dyker upp hos mormor (svärmormor)
De mindre barnen får jag lyckligtvis fortfarande vara barnvakt åt emellanåt!
Och rätt vad det är knackar något av barnbarnen på med övernattningsväskan i högsta hugg!
Var var jag, - jo kvällarna...
Ja vad gör jag då, ser väl oftast på teve, läser, pratar i telefon, chattar, går på bio, teater eller konsert så ofta jag orkar och kan.
Vilar!
Så några tips för att få det hela gå ihop är jag knappast rätt person att ge!
Dels för att jag inte har några problem med att få tiden att räcka till numera, dels för att när jag hade problem lät jag det gå åt pipsvängen totalt, och det är därför jag sitter där jag sitter idag...
Skulle nog själv behövt en massa tips!
(om jag sedan lyssnat på dem är en annan sak...)
För er som nu blir provocerade, eller kanske rent av avundsjuka, över mitt slöa/ostressade liv kan jag bara säga, - det har varit annorlunda!
Väldigt annorlunda mot för nu!
Då, var jag anställd på heltid (hade kontoret i bostaden, men var ofta ute på jobb, och det blev många timmar i bilen), tog på mig att täcka upp för en kollega som skulle vara tjänstledig, så det blev ytterligare en halvtid, stort hus, trädgård, barn, man (som jobbade ännu mer än vad jag gjorde) med eget företag som jag också hjälpte till i, stort socialt umgänge med aktiva helger, lagade all mat från grunden, syltade, saftade och bakade...
Hade ett tag städhjälp, men när jag kom på mig själv med att städa för att städhjälpen skulle komma lade jag den hjälpen åt sidan...
Jag kan fortsätta i (vad det känns som) evighet med att beskriva mina dagar då...
Jag blir banne mig stressad av att bara tänka på det nu!
Hade då inga problem med hälsan, ingen värk, - ingenting!
Kan till och med erkänna att jag kunde sucka lite lätt över de krakar som sjukskrev sig och inte kunde göra det de förväntades göra...
Gissa om jag nu fått tillbaka för de åsikterna!
Tvingades förändra hela mitt liv, skilsmässa, flytt, sjukpension...
You name it!
Jag kan inte säga att mitt liv är sämre nu, absolut inte!
(ekonomin är mycket sämre så klart).
Men det mesta är sååå mycket bättre!
Sååå,
jag tänkte på måndan
jag skulle på tisdan
gå till dig på onsdan
och säga till dig på torsdan
att du skulle på fredan
komma till mig på lördan
och dricka kaffe på söndan.
Min fina, men slitna,Filofax, jag fyller troget på den varje år med nya tomma blad...
Förr blev den fulltecknad, timme för timme, - så icke nu....
