mormormu

Boktips, matrecept, barn och barnbarn, hälsa vs ohälsa.. Kort sagt, - en salig blandning

Förmiddagsfika...

Kategori: Funderingar





med liten historielektion...

Min kusin M bjöd idag in mig på kaffe och nybakade bullar,
det är ganska stor ålderskillnad mellan oss,
och äldre ändå är hennes make B, - fyllda 80 år.

Vi har genom åren endast träffats sporadiskt, oftast i samband med någon begravning..
Som det blir ibland med vissa släktingar, man lovar att ses, men sedan kommer annat i vägen..

 Jag måste erkänna att jag väl heller aldrig varit speciellt intresserad
 av historien bakom B:s invandring till Sverige ifrån Tyskland,
 eller ens funderat över hur det kommit sig att han hamnade här...

Men idag, - helt plötsligt gick det upp ett ljus för mig, 
- "här ligger det en intressant och spännande historia gömd".
 
 

Och det gjorde det verkligen!
 Att få berättat för sig, av någon som verkligen varit med,
 om hur det var att vara tonåring i Tyskland under kriget.

Att inte få studera färdigt, arbetet i hemliga fabriker,
att bli ställd inför krigsrätt, att hitta sin gata jämnad vid marken,
att ha sin pappa liggande vid fronten osv osv...

Och sedan resan till Sverige, där det skulle finnas arbete,
att som yngling anlända till ett nytt land, med 15 D-mark i reskassa,
 ett visum som strax skulle gå ut, att som tysk bli sedd som lite skyldig till kriget...

Att arbeta, hårt och mycket, att skaffa sig en gedigen utbildning under tiden.
Att träffa en svensk flicka (min kusin).. Att ännu i dag vara kvar här,
men ändå med en speciell känsla för det gamla landet.

Och att ännu känna skuld för något man absolut inte kunde påverka!!

Vi blev sittande i flera timmar,
han berättade, ibland med tårar på kinden,
 ibland med gapskratt vid minnen av dråpliga händelser..

Jag lovade återkomma snart igen, och det löftet ska jag hålla!!!
För det här var en fantastisk man, med en fantastisk historia, som han gärna villa berätta om.


 Om jag bara försöker föreställa mig att min son, fyllda 23, skulle upplevt en bråkdel av detta brister hjärtat!!!

Och den här mannen var 13 år när han tvingades se, höra och uppleva... Ofattbart!!






Vi har så otroligt mycket att vara tacksamma över, - och idag har jag blivit påmind om det!!

Kommentarer

  • ejmis säger:

    Det är bra att bli påmind om det ibland...

    2009-10-10 | 00:18:56

Kommentera inlägget här: