som åtminstone jag tänker ta till mig...

Det är krönikören Maggan Hägglund som myntar
uttrycket i senaste Tara.

Man måste ha en farstu, en mental sådan!

Det går inte att låta folk bara klafsa rätt in i sitt vardagsrum,
man måste ha en farstu,
bestämma själv vilka gäster som man släpper in i sitt inre...

En del är födda med farstu,
sen finns det vi andra, vi starksköra, som måste bygga oss en...

Eller kanske återupptäcka den som finns, men som inte används!
Inte låta objudna klampa in med sina åsikter, känslor och krav!

Man ska ha en farstu och bestämma själv vilka man ska släppa in
i sitt vardagsrum...

En psykologisk sluss helt enkelt!

Självklart för många.
Inte alls för oss som bara står vid sidan om
och ser oinbjudna gäster klafs-klafs-klafsa på finaste mattan...

Man ska ha farstu.
Det kan man påminna sig när allt runt omkring tränger sig på för
oss starksköra.
Vi som är fläckvis sköra, fläckvis starka, och som förvirrar omgivningen...
Vi som ibland är tunnhudade och har svårt att sätta gränser.

Vi som övat upp registret för att överleva.
Svåra sår, djupa sorger och saker vi helst velat slippa
har tvingat oss att söka, utforska, gå över gränser där andra skulle stoppat!

En del talar om överkänslighet.
Jag ogillar det ordet.
OK, man kan vara överkänslig mot skaldjur och laktos.
Men rent känslomässigt?!
Vadå överkänslig?!
Det finns många som är under-känsliga skulle jag vilja säga...
Kunde vi alla skulle lära oss mer om varför vi reagerar, och på vad,
skulle kanske världen bli bättre.

För en starksköring är det rent livsnödvändigt att lära sig att hantera sina
själsliga blåmärken.
Men fördelen är alltså registret.
Känsligheten
Kreativiteten
Det finns både framsida och avigsida...

Den känslighet som gör att vi såras,
att vi med en geigermätares effektivitet känner av omgivningens alla neuroser,
ger oss också möjlighet att njuta av livet med en intensitet som inte är
alla förunnade.

Inse att du har en speciell resurs genom din starkskörhet.
Den är åtråvärd, användbar och rätt sällsynt.
Sluta att försöka göra om dig för att bli mer normal...

Umgås med trygga människor som uppskattar dig,
och inte försöker göra om dig...

Och så, - se till att du har en rejäl mental farstu!

(uttrycket får gärna föras vidare...)


Men får ju heller inte bli så cynisk och hård att man inte törs bjuda in
nya bekantskaper, blivande vänner, till sitt innersta!