blixtrande huvudvärk, som jag absolut inte trodde kunde bli värre...
Så fel jag hade, det kunde den visst det!

Snusmumriken ringde nämligen ifrån körkortsstaden,
fullständigt bubblande av planer som jag knappt stod ut att lyssna på.
(det är svårt hänga med i ett intensivt samtal, där ena parten
brinner av iver och den andra kniper ihop ögonen för att skallen
håller på att spricka, och även kniper igen käften med sina åsikter,
han är ju faktiskt myndig, och gör alltså som han vill ändå...)

Han åker till en tjej i Stockholm på fredag direkt efter skrivningen,
åter i Mora på måndag alt tisdag. Så mycket fattade jag...

Han funderar på att köpa en bil där nere på onsdag efter uppkörningen,
och det var här min huvudvärk tog sig till oanade höjder...
Han ska alltså förhoppningsvis klara körkortet på morgonen,
efter det köpa bil och direkt sätta sig och köra dryga 30 mil hem...

Giv mig styrka! (och kanske även något lugnande)

Små barn, små bekymmer. Stora barn, stora bekymmer...
Vuxna barn enorma bekymmer!!


Men han är allt bra go min Snusmumrik! Ändå!