av Helen Tursten




Dold av mörkret iakttar han kvinnorna.
Han har en överenskommelse med dem,
och så länge de är trogna beskyddar han dem.
Men när de syndar straffar han dem med döden.
En kvinna hittas död på en kyrkogård, strypt och paketerad i plast.
Kroppen är omsorgsfullt rengjord och mördaren har inte lämnat
några spår efter sig.
Några dagar före mordet har kvinnan fått en blomma sam ett kort
med obegriplig text och ett fotografi på sig själv.
Kriminalinspektör Irene Huss och hennes kollegor i Göteborg har
varken ledtrådar eller motiv och när ett liknande mord begås strax
därefter börjar jaktken på mördaren bli desperat.

För all del bitvis spännande, men OJ OJ OJ - vilket snopet avhugget avslut!
Ungefär som om författaren ledsnat på boken och avslutar väldigt abrubt...
"Äsch, nu skiter jag i det här, mördaren får fångas lite snabbt, på kanske
10 rader, så jag får gå på toa istället..."

Ger boken en 3:a av 5 möjliga, och då har jag varit ganska snäll...