morgonkvisten...
(jodå, det är morgon för mig, - efter en sömnlös natt tar jag det väldigt lugnt)

Åsa har i ett inlägg tankar om hur hennes liv ser ut om 10 år,
det fick mig att börja tänka på vad som kan förändras under den tidsperioden...

År 2001 levde jag ett helt annat liv, bodde i en annan stad, gift och med
tonårige Snusmumriken hemma.
Döttrarna bodde med sina sambos i Sundsvall,
- och jag hade blivit mormor för första gången!

Arbetade heltid på ett statligt verk,
(plus att jag det året även täckte ytterligare en halvtid åt en tjänstledig kollega).
Reste mycket i jobbet, och även på fritiden.
(tillbringade t ex gärna några veckor på Spanska fastlandet...)
Villa och trädgård, hjälpte dåvarande maken i hans företag.
Vi hade stort umgänge, ordnade gärna middagar och fester. 
Maken hade förutom jobbet flera tidskrävande hobbys, bl a var han musiker och pilot.
Vi hade en helt underbar labradortjej...

Det fanns att göra minsann!

Och jag fick sköta det mesta själv... 

Hade det gott ställt ekonomiskt, hade ingen värk, var pigg och det var full fart...

- Men mådde ändå inte så himla bra...

Att den berömda väggen var rysligt nära hade jag då ingen aning om!
(men den lärde jag känna ordentligt året efter...)

År 2011 lever jag ensam, men har nära och kär kontakt med familjen,
har många vänner, några riktigt goda sådana!
Är fattig som en kyrkråtta, sjukpensionär och bor i en 2:a...
Men skulle inte för allt i världen vilja tillbaka!

År 2021 har jag betydligt mindre värk, - och gärna lite mer pengar,  ;-)
i övrigt får det så gärna rulla på som nu...
(barnbarnen är då 21, 16, 15 och 11 år. Mina döttrar 46 resp 48 år! Och jag?! 65 år!)

Hur ska den här dagen sluta, - som börjar med så existensiella grubblerier?!