när små gullvippor är hängiga och dåliga...

Men, - det är ganska mysigt att få rå om dem, en och en,
när det nu blir så...

Vi har naturligtvis alltid mysigt och roligt när vi träffas allihop,
men att vara med just bara en i taget,
att kunna ge full uppmärksamhet,
- tror det är nyttigt för båda parterna!

Tisdagmorgon ringde dagis om att Lilla Bus var kändes lite hängig,
jag erbjöd mig raskt att tillbringa dagen med "snorungen".

Två dagar blev det tillsammans, bara hon och jag,
som tur var var det inte så allvarligt med sjukan,
hon behövde nog mest ta igen sig lite,
dagistempot är kanske inte det lättaste när man inte är alldeles på topp!

Invirade i mysigaste pläden satt vi soffan och läste böcker, och pratade.
För pratar det gör hon, även om man inte kanske inte förstår allt...
Tycker hon att man är alltför dum som inte fattar tar hon raskt ens hand
och drar iväg för att visa vad som menas...

Vi såg Trassel TRE (3) gånger på tisdag,
på onsdag var det Saltkråkans tur att stå på reportoaren!
Så fort eftertexterna började rulla uppmanande hon till "igen...".

Idag mår hon bättre igen, och leker förmodligen just nu glatt med sina dagiskompisar!

Nu vill jag naturligtvis inte att någon av mina raringar ska behöva vara hängiga,
men OM så "ställer jag gärna upp"  ;-)